Lappo
Nu har jag vart sådär usel igen på att visa några livstecken. Men jag kan skylla på att jag vart utomlands. Eller åtminstone till Åland. Och eftersom de pratar så lustigt där så känns det verkligen som om man är i nåt annat land :P
Vi åkte i torsdags. Resan dit var lång, minst sagt. Det är både charmen och pesten med att åka dit. Det tar nästan lika långt tid som flyget till Thailand..
Först tar man sig till ålandsbåten vilket tar bara en 20 min. Första färjan över ålands hav tar ca 2 timmar. Sen åker man över hela åland till ost-sidan. Det tar runt en timma. Därefter åker man en bilfärja på några få minuter. Över nästa ö, kan det ta en 15 min att köra över den tror jag.
Och inte är man framme än, nej nej. Nu väntar YTTERLIGGARE en färja. Och den tar 2.5 timma att åka.
Sen så, sen är man framme...
Och eftersom resandet inte blir så effektivt med färjeväntetider så tar det från dörr till dörr cirkus 10 timmar...
Men det gick över förväntan att göra denna resa med en 16 månaders.. Men utan att överdriva så var jag helt slut när vi väl kom fram.
Fredagen bjussa på kanonväder med 10 plus och strålande sol. Då blev det en heldag på sjön!!
Vi la lite nät och åkte omkring lite i båten ett tag.
Vi åkte sen i land på en kobbe och medans Tuva sen sussa gott i sin vagn då passa vi på att ta det lugnt och njuta. Och är man på åland, ja då njuter man med en pilsner i handen.
Och det är svårt att inte njuta med denna utsikt:
Inne i huset så var det gungstolen som var den bästa leksaken.. Och som hon gunga. Hon skratta. Mamma sin fick halvt hjärtattack.
Vi fick en vacker soluppgång medan vi väntade på färjan hem
Det var skönt att komma hemifrån ett tag. Men resan var inte bara härlig utan vansinnigt jobbig med. Varje natt kände jag mig som ett litet barn och ville bara hem. Lillfisan sov URUSELT då vi alla tre sov i samma rum. Så vi störde varann.
Hon raca med ett skitmaraton som hette duga, va galet mammig och man kunde inte vara i fred en sekund.
Så nu väl hemma igen är jag mer slutkörd än innan. Men nöjd ändå.
Och ålänningar är rätt kul ändå. Man har inte en mobiltelefon där. Man har en GSM.
(jag ber om ursäkt om nån ålänning läser det här. Detta är inte ett försök att dumförklara er. Bara göra lite narr kanske?!?!)
Vi åkte i torsdags. Resan dit var lång, minst sagt. Det är både charmen och pesten med att åka dit. Det tar nästan lika långt tid som flyget till Thailand..
Först tar man sig till ålandsbåten vilket tar bara en 20 min. Första färjan över ålands hav tar ca 2 timmar. Sen åker man över hela åland till ost-sidan. Det tar runt en timma. Därefter åker man en bilfärja på några få minuter. Över nästa ö, kan det ta en 15 min att köra över den tror jag.
Och inte är man framme än, nej nej. Nu väntar YTTERLIGGARE en färja. Och den tar 2.5 timma att åka.
Sen så, sen är man framme...
Och eftersom resandet inte blir så effektivt med färjeväntetider så tar det från dörr till dörr cirkus 10 timmar...
Men det gick över förväntan att göra denna resa med en 16 månaders.. Men utan att överdriva så var jag helt slut när vi väl kom fram.
Fredagen bjussa på kanonväder med 10 plus och strålande sol. Då blev det en heldag på sjön!!
Vi la lite nät och åkte omkring lite i båten ett tag.
Vi åkte sen i land på en kobbe och medans Tuva sen sussa gott i sin vagn då passa vi på att ta det lugnt och njuta. Och är man på åland, ja då njuter man med en pilsner i handen.
Och det är svårt att inte njuta med denna utsikt:
Tillbaks vid huset, " Skräddars" som kåken heter.
Inne i huset så var det gungstolen som var den bästa leksaken.. Och som hon gunga. Hon skratta. Mamma sin fick halvt hjärtattack.
Vi fick en vacker soluppgång medan vi väntade på färjan hem
Det var skönt att komma hemifrån ett tag. Men resan var inte bara härlig utan vansinnigt jobbig med. Varje natt kände jag mig som ett litet barn och ville bara hem. Lillfisan sov URUSELT då vi alla tre sov i samma rum. Så vi störde varann.
Hon raca med ett skitmaraton som hette duga, va galet mammig och man kunde inte vara i fred en sekund.
Så nu väl hemma igen är jag mer slutkörd än innan. Men nöjd ändå.
Och ålänningar är rätt kul ändå. Man har inte en mobiltelefon där. Man har en GSM.
(jag ber om ursäkt om nån ålänning läser det här. Detta är inte ett försök att dumförklara er. Bara göra lite narr kanske?!?!)
Kommentarer
Trackback
