blixtar å dunder
Tiden f.BA (före barn) då var jag knappt rädd för nåt. Allra minst åskan. Det såg jag bara som nånting häftigt och vackert.
Men sen så blev man mamma. Och då har man plötsligt nåt att skydda, mot allt farligt.
Alltså tycker jag inte om åskan längre. För den är ju inte bara skoj att se på (för det tycker jag lite fortfarande) men nu blir jag mest skraj att den ska slå ner i skallen på mig.
Inatt åskade det. Ordentligt. Det var flera åskväder som omringat oss, och ett gick rakt över oss. så det var ett jäkla liv.
Men jag ligger ändå i sängen och är lite småfascinerad av alla blixtar när det bara brakar till precis utanför huset. Blixten har slagit ner nånstans på tomten...
Då är man inte så kaxig längre.... Man blir rätt så liten och ödmjuk när naturen sätter fart!
Nu slog den bara ner nånstans, troligtvis i ett träd på tomten. Tror att det var en av de stora ekarna som fick lite stryk. så inget förstört.
Och Tuva då. Hon sov sig igenom hela ovädret!!
Men sen så blev man mamma. Och då har man plötsligt nåt att skydda, mot allt farligt.
Alltså tycker jag inte om åskan längre. För den är ju inte bara skoj att se på (för det tycker jag lite fortfarande) men nu blir jag mest skraj att den ska slå ner i skallen på mig.
Inatt åskade det. Ordentligt. Det var flera åskväder som omringat oss, och ett gick rakt över oss. så det var ett jäkla liv.
Men jag ligger ändå i sängen och är lite småfascinerad av alla blixtar när det bara brakar till precis utanför huset. Blixten har slagit ner nånstans på tomten...
Då är man inte så kaxig längre.... Man blir rätt så liten och ödmjuk när naturen sätter fart!
Nu slog den bara ner nånstans, troligtvis i ett träd på tomten. Tror att det var en av de stora ekarna som fick lite stryk. så inget förstört.
Och Tuva då. Hon sov sig igenom hela ovädret!!
Kommentarer
Trackback
