gråtandes dotter = gråtandes mamma

Det här med dagis alltså... Det var ju kanon när Tuva var glad och tyckte allt var skojigt.
Sen kom hon ju på att det är meningen att hon ska vara där utan mamma sin... Då vart det minder kull

Mindre kul och väldigt mycket mer gråt.

Och jag vet ju att hon blir glad snart igen när hon vinkat hejdå i vinkahejdåfönstret. Men ändå. Jag höll mig för gråt när jag sa hejdå, men så fort jag satte mig i bilen började tårarna spruta.
Tankar som: hur FAN prioriterar jag? lämna mitt barn ledsen för att åka till ett sketet pissjobb. När det är Tuva jag ska vara med.

Så med den känslan har jag gått omkring idag. Är helt slut nu, på alla sätt och vis.... Men men jag vet att det är nåt som kommer gå över, för eller senare. För hon stormtrivs på dagis, egentligen!!

Imorgon har jag en monsterdag att bita tag i. Tuva är ledig tillsammans med Anders.
Då kan jag jobba utan dåligt samvete...

Kommentarer
Postat av: Alfva

Men du, för det första verkar du ju skola in henne när hon är som mammigast. För det andra säger ju pedagogerna själva att det är svårare att skola in så pass sent som när de blir 2 år.

Och så länge du vet att hon har det bra så är det ju lugnt, även om jag vet hur tungt det är att lämna någon som man helst vill ta med sig!

2011-07-07 @ 22:23:53
URL: http://alfvan.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0