vecka 15
Imorgon går jag in i vecka 15. Och även fast jag vet att jag bara blir större nu så känner jag mig ändå stor...
Ingen kan missa min preggomage nu längre!!
sådärja!
Första magbilden blev tagen i morse.
Foglossningen har jag, och börjat inse mina begränsningar. Gräver gör jag inte alls längre, utan jag får peka och Anders får gräva.
Ska börja använda foglossningsbältet på jobbet nu så det hoppas jag gör att arbetsdagarna bli lättare.
Mår illa gör jag inte så ofta längre. Men trött är jag fortfarande. Så det lär väl vara så här nu.
Humöret är däremot bättre och Tuva är nog gladast att slippa mina hormoniga svängar...
Några kilo har jag gått upp i vikt, men eftersom jag gick ner så mycket precis innan jag är gravid ligger jag ändå på minus om jag jämför med när jag väntade Tuva. Men jag bryr mig inte (än så länge) mig om vikten, och sen får man se hur mycket trasslet med sköldkörteln trasslar till det.
Jag äter medicin varje dag för att få ordning på det och ska om nån vecka eller så på återbesök för att se hur värdena ligger.
Sparkar, eller snarare sprattlar, gör det varje dag i magen.
Det är häftigt att känna så här tidigt. Med Tuva var det nånstan runt vecka 18 som jag kände tydliga sprattel.
Det blir ju mera verkligt när man känner den lilla där inne.
Lilla Tjorven, som nog dennadär där inne får heta tills vidare...
Fin mage du har! Jag ser bara fläskig ut :P
Att det är en bebbe-mage är det inget snack om =) Visst är det roligt att det syns fortafre med tvåan?
Det är bra att du "ser" dina begränsningar, för det är ju tyvärr så att det är ingen som tackar en i slutänden om man sliter ut sig...
