ångest big time!
Första riktiga arbetsdagen avklarad. Och som jag saknat Tuva. Hade gärna vart hemma med henne imorgon. Tänk om man bara jobbade en dag i veckan, men tjänade pengar som om man jobbade 5 dagar?
Tvivlar på att jag kan få till det på löneförhandlingen....
Dagen började uselt eftersom jag väntade i onödan på blomleveransen som inte kom (eller skulle bli timtal sen utan at meddela detta till mig). Så arg som ett bi åkte jag till jobbet där jag kunde varit 2,5 timma tidigare än vad som blev.
Få saker gör mig så arg som när andra slösar bort min tid!
Men det som istället gjorde mig glad idag är att jag bestämde dejt med Jannike på onsdag. Tänk, då åker lantisen in till Stockholm minsann. Och till Skärholmen centrum ska vi. Där har jag aldrig vart.
Då är målet dojjor åt mig o lillfian. Det ser jag framemot!!
Nu är det mys framför tv:n. MoraTräsk rockar på... sen ska Tuva bada. Och jag lägger mig ner o dör en stund då.
Man blir helt slut av att börja jobba. Och nu är det lågsäsong på jobbet, bävar redan för när det sätter fart...
fy f-n.
Men summa summarun då av att ha börjat jobba: Kul. Skoj att få träffa vuxna människor där det inte kretsar runt barn. Få göra det man är bra på. Tjäna pengar.
Men... jag har sån ångest nu så jag halvt är gråtfärdig. Vet inte varför egentligen, för det handlar om 2 dagar i veckan bara. Men det är ändå jobbigt. Är ju sån omställning liksom...
Är ju medveten om att varje mamma upplever det så, men vad hjälper det mig just nu...
Hur lindrade du börjajobbaångesten???
Oj, jag vet inte.. Man vänjer sej förmodligen bara tids nog.. Har alltid dåligt samvete över nåt dock, men ja vet att hon trivs där hon är så de känns iaf bra.
