jo hej ni!

nämen hej ni....
Här tar vi det dag för dag. Vissa dagar är rätt så hyggliga. Vissa dagar inte.
Idag är en mellandag. Fröken Tuvaluva är hemma från dagis pga feber. Men vi har det rätt okej ändå faktiskt!
Vide är vänlig nog att ha en bra dag och vill för en gångs skull sova lite längre stunder ute i vagnen. Det tackar vi för, eftersom han sovit så fruktansvärt kasst även på dagarna.

Så när han har haft sovstunderna så har jag och Tuva passat på att grejsa med odlingarna. Hon gillar det, och jag tycker verkligen att det är kanonmysigt att hålla på med det tillsammans med henne.
bara jag ser till att ha ett gäng svinn-plantor som hon kan "plantera".

Träningen har jag åter kommit igång med igen. Lite åtminstone. gick på tisdagens träning och drog på i ganska högt tempo. Bra sätt att bli av med frustrationen!!
Crossfiten kommer jag aldrig iväg så nu kör jag det hemma igen, med hjälp av en tabata-app.
Så igår körde jag plankan och lite burpees. Tydligen tillräckligt för att känna av det idag. Bra!

Men det är så läget är nu. Dag för dag. Ibland timme för timme.
Jag måste ju fungera. För barnens skull.

Och de senaste 2 dagarna har vart rätt så okej. För Vide har sovit lite lite bättre. Med andra ord inte uppvak en gång i timman. Utan sovit 2-3 timmar i sträck. Mycket för att vara han!!
Han får några mått grötpulver i nattnings-flarran sen tid tillbaka.
Inatt började vi även blanda ersättningen med gröt första nattmålet med. För det är alltid efter midnatt som han sover så uselt.
Och se då på tusan, han sov relativt lugnt ända fram till 04. Jihaaa!!
Så hade det inte vart för att Tuva då fick feber på efternatten så hade man sovit bra. Så vi satsar på inatt istället!!

Och till er som ringer till mig: jag svarar när orken finns...... snart så!!!

....

Som vanligt när jag skrivit ett ganska så utelämnande inlägg så ångrar jag mig sen på natten.
Men det hjälper mig att skriva ner lite om skiten, blir lite bättre då.
Jag har blivit betydligt ärligare, både för vänner och mig själv, o hur jag mår. Annat var det förr.
Men som sagt, jag ångrar mig alltid lite granna...

Den här natten började helt okej, men sen kom den täppta näsan för Vide ivägen och ställde till det.
Själv drömde jag så mycket mardrömmar så jag vaknade flera gånger pinsvettig.

Men det får jag lägga bakom mig. För idag är fröken Tuvaluva ledig, det är måndag, alltså drar vi till öppna förskolan!

om trötthetens dimma

För och främst. TACK för alla peppningar.
Alla frågar: Hur orkar du stå på benen alls?

Jag vet faktiskt inte...
På nåt vis så fixar jag det, och försöker ha lite livskvalitet då och då. Men det är svårt. Allt som borde vara roligt har liksom som ett dimmoln av trötthet runt om sig. Saker är kul, men jag orkar liksom inte uppskatta saker och ting ordentligt.
Jag känner mig som en zombie, och reflekterade senast igår över: När log jag senast? Sådär på riktigt, helhjärtat?
Ler, flamsar o spelar pajas gör jag ibland fortfarande. Som på öppna förskolan. Men jag ler inte inombords..
Det är jag för trött för att göra.

Men jag överlever. Det gjorde jag ju förra gången. Så jag borde fixa det nu med. Det är jag övertygad om. Det är bara frågan om hur långt jag hinner kraschlanda innan det blir bättre.

Jag vet, att blir det bara ordentlig vår nångång. Då kommer jag må bättre. För då får jag göra det jag älskar.
Då kan jag fly till växthuset ibland. Min fristad.

Försöker ta tag i träningen med. Laddade ner en tabata-app och körde plankan´mm. Kändes bra. Så även om jag mår päck och är galet trött så kan jag ju ialla fall få se vältränad ut.....

I början av maj ska jag till BVC. Där får jag lite hjälp, och kan ventilera av mig. Men jag vet inte hur mycket man kan göra med en snart 5 månaders. Det vi gör nu är att börja styra över sovtiderna. Han får itne sova efter kl 16. Men han måste sova en lång stund per dag. Blir det bara kortsov blir natten nästan alltid ännu mer än katastrof.
Nu är stackarn vrålförkyld med. Det hjälper inte direkt...

trötta morsan med världens finaste barn. För det är ju dom. Finast. Trots allt...


läget

jahopp. Läget här:
Åt helsike.

Jag får inte sova. Vide sover helt galet dåligt. Håller inte reda på antalet uppvak inatt. Kanske istället borde räkna de gånger jag får somna till istället?!
Han sover uselt på dagarna. MAX en halvtimma nu. Funkar inte ens att gå promenader, ungen vaknar efter 45 min ändå.

Är knäckt. Skiter sig med träningen.

fan. Vi är verkligen där igen, som hur det var med Tuva. Fan.

Så det är därför jag inte bloggar så flitigt nu....

lite sådära småless

Jag borde inte skriva nåt alls just nu egentligen.
Är trött, skulle kunna göra vad som helst för att få sova.
Är less på det mesta.

Det är inte alltid picknick livet inte.

Så jag skriver inte mer. Utan ni får en bild istället på lilla sötdampbustrollet Tuvaluva!!



Babygymmet. Bra till mycket!

hej igen (snöiga!?) värld

På väg tillbaks...

Närå, inget allvarligt har det väl vart,
inte vad jag vet ialla fall. Men jag är en sån som inte bara får en vanlig hederlig influensa, utan jag går mer på de skumma sakerna som gör att det krävs diverse läkarbesök, och fortfarande ändå inte vara säker på vad det är.

Men nu är jag feberfri åtminstone, men är fortfarande matt och har ont i tarmområdet. För det är där som det spökar. Otippat va...?!

Men vi lägger det åt historien, och nu när jag har återfått fotfästet igen så kan livet rulla på igen.

Och vad händer då, lagom tills jag börjar kvickna till.. jo det här:


Snö!! WTF!

Vi som bytte till sommardäck igår och tog hem en jordfräs. Pyttsan då!

kämpar på

jag lever, men mår rätt så pruttigt med feber och lite andra sjukdomstrassel. Men som sagt, jag lever och kämpar på här.

Återkommer när jag är lite piggare igen....


sjukvården i ett nötskal...

Nä det var inte nåt med urinvägarna, däremot trodde läkarn att det var gynekologiskt eftersom jag hade visst jätteont vid äggstockarna med.
Han rekommenderade ett besök på Danderyd, och jag ringer dit. Men får som svar att idag på röd dag tar vi endast emot riktigt akuta.

Så då får jag vänta på att bli riktigt sjuk nu då. Sjukvården i ett nötskal.....

(eller så har den läkaren fel och jag vaknar frisk imorgon!).

Sjuklingen

Nu var det visst min tur att bli sjuk...
Och då blir jag det med besked med!

Hade lite småfeber under hela dagen.
Och det höll sig så hela dagen tills jag skulle laga mat. Då small det till ordentligt så på mindre än timma fick jag tokfrossa, ont inne i ryggen. Kunde inte stå upp, mådde illa mm.

Mår även så idag med skyhög feber, så jag ska in till jourmottagningen kl 12 idag.
Det kan ju såklart vara "bara" nåt influensa, men. Jag misstänker att det är en urinvägsinfektion som börjat vandra uppåt.
Kände av det i fjällen att det kunde vara nåt sånt på g. Men då var vi ju i fjällen, inte orkar man kolla upp sånt då heller!
Så det är därför jag tror som jag gör nu.. För jag har sjukt ont i ländryggen och upp vid skulderbladen (njurarna..).

Så jag måste åtminstone kolla upp det känner jag. Har inte tid att bli så här sjuk...
Visserligen är det skönt att ligga i sängen hela dagen, men imorgon har jag ingen ledig smabo i huset som kan göra allt så då måste jag ialla fall veta om det går att behandla eller inte....

to be continue....

påskafton i tröttdimmans tecken

Även om årets påskafton var en kall en, så sken i alla fall solen!



vi åkte med mormor o morfar till Väddö för att grejsa lite i trädgården där. Eller DOM grejsade, jag stod och mådde illa.
I natt tog jag nytt rekord i att sova lite (snart borde jag inte kunna slå rekordet längre, bara om jag inte sover alls...). Så att ta tag i nåt nyttogöra här själv med barnen var inte att tänka på.

Kaffe brukar ju göra susen. Men idag gick det inte att lura kroppen. Jag höll på att spy av kaffet istället.
Kroppen ville inte ha nåt koffein, den ville ju sova!!
Så tänk er, en dag i koma. UTAN kaffe. Rysare!!!

Men en liten powernap och en kort pratstund med en go vän gjorde susen och jag höll mig vaken för en god påskmiddag med faniljen.
Nu måste jag hålla mig vaken en stund till, för framför mig har jag ost å kex. GOTT!!!!

sjukstatus

Nä, alltså det var inte magsjuka. Bara en spya, lite feber. Sen var det borta.
Då kan man väl inte kalla det magsjuka heller?!

Men för säkerhets skull så håller jag henne hemma från dagis ändå. Mest bara för att jag sa igår morse att hon skulle vara hemma...
Så istället blir det till att göra massa ärenden som måste göras. Mathandling o såna stuff....
Och en sväng till BVC för Vide. Blir kul att se hur mycket dunderklumpen väger... Jag skulle gissa runt 7kg.
Det vägde Tiuva när hon var 6 mån, men han är nog redan där nu...

Kan även uppdatera om grötätandet för Vide. Han ÄLSKAR det!
Och har inte hajjat att det bara är smakportioner han ska få en, han blir fly förbannad när han märker att han inte får mer. Men det blir nån sked till för varje kväll, så när han väl kommer på att hur han ska bete sig med det i munnen, då kommer det slevas in!

sjukstuga igen

Som vanligt blir det inte som man tänkt sig.
Shoppingen får vänta och istället ta hand om en sjuk Tuvaluva...

Inatt kräktes hon igen.
Men inget mer sen dess. Fast jag vågar inte ropa hej än, för så här var det sist med. En kräka med flera timmar till nästa kräka innan det verkligen satte fart.

Så vi får se.

Om det funkar så ska vi snart ut i solskenet på promenad. Och sen be till nåt gudliknande ting att vi överlever dagen och ingen annan blir sjuk.
Så typiskt, en dag på dagis så är det kört igen. Tuva som längtat så efter vännerna....

shoppingsugen så in i------

Wiii imorgon är ännu en dag att fram emot. Eftersom jag är ENORMT shoppingsugen så drar jag till Täby Centrum på dagistid. Antingen helt själv, eller med mormor å Vide i släptåg.

Jag ska väl titta lite åt mig själv, men huvudsyftet är faktiskt att shoppa vår å sommarkläder till barnen. Jag hoppas lite sånt har poppat upp i butikerna, Med en kupong på 20% på ett helt köp på HM ska jag gå bananas!!

Men som sagt, lite måste jag ju ha till mig själv med. Tycker att det är på plats med en belöning till mig.
Sliter rätt hårt med träningen, och kroppen närmar sig ditåt jag vill. Det förtjänar nåt tycket jag.
Nya fräsiga kläder till våren, jaja!!

Och bara det att få komma iväg, det är fint det! Och jag vet hur glad tuva kommer bli när hon får nya kläder!


Mora Träsk

Vilken upplevelse!!



Inte illa, nu är vi bundis med Daniel Lindblom. Den ena hälften av Mora Träsk!
Givetvis så har hon nu en alldeles egen tiger-tröja! Nöjd dam, jojo!!!

Jag förvandlades till en 5-åring igen och satt glatt och klappade händerna och sjöng med.
Tuva vart överpeppad och hann bli trött innan det ens satte igång. Men efter liten formsvakca så var hon på banan igen och hoppade omkring.

Men man såg på henne, att hon tyckte det var bra skumt. Som om hon tänkte "Vääääänta lite här nu, vaddå, finns dom här på riktigt alltså? Dom som jag ser på tv?".
Hon fick det inte riktigt att gå ihop i början. Skulle tro att det satte lite igång hennes tankar om vad som är på riktigt och inte.
Så passande då att hon har dille på dinosaurier.....

Men jag tackar för en härlig eftermiddag. Det behövdes!


efterlängtad dag!

Idag är en dag som jag verkligen sett fram emot! Om Tuva hade vetat om det så skulle hon nog ha längtat minst lika mycket!

idag ska vi på Mora Träsk!!!

jihaaaa!

känslan av vilja dra...

Inatt var en sån här natt då jag var nära att skita i allt och bara dra....
Tuva småhostade en massa. Vide sov uselt och bara bökade runt.

Vi får ju aldrig sova bra, men nu är det 3:e natten med verkligen URUSEL sömn (läs obefintlig).
Det börjar bli jobbigt nu.... Inatt var det som sagt inte långt bort att vilja skita i allt.

Men nu är vi åtminstone hemma igen, vilket är jätteskönt!
Fast tror ni inte skitvädret förföljer oss. Snöstorm... fuck.

krupp?!

Tuva fick inget mer andnöd. Men resten av natten var tungandad för henne, men på morgonkvisten så övergick det i tunga snarknngar istället och då kunde jag slumra in.

Nu är hon pigg, men är fortfarnde väldigt rosslig. Jag tror på krupp, helt klart.

Händer det igen åker vi till akuten, mest bara för att få konstaterad att det är krupp. För det är ju inget farligt. Bara väldigt obehagligt!

Nu åker vi hemåt idag. 60 mils resa framför oss...
Men det ska bli skönt att komma hem!

skräckens natt

Det är nu mitt i natten. Och jag vågar inte somna.

Jag blir väckt av en orolig Anders som säger att Tuva kan inte andas.
Jag springer till henne, och hon bara väser fram andetagen
Vet ni hur hjälplös jag kände mig? Mitt barn kan knappt andas, och jag vet inte alls vad jag ska göra!
Hon fick sitta i min famn och jag försökte lugna henne. Hon var livrädd stackarn och det bara förvärrade andningen ännu mer.
Efter en stund så lugnar hon ner sig, och andningen blir långsamt bättre.

Tankarna snurrade på. Vad gör vi om hon verkligen inte kan andas?! Östersund är närmsta sjukhus. Dit tar en timma med bil, men här ringer man på helikoptern.

Nu sover hon igen. Men andingen är anstränd och pippig. Men betydligt bättre än vad den var för en stund sen. Så därför ringer vi inte 112. För det blev lite bättre relativt snabbt ändå när hon fick sitta upp.
Jag vågar inte somna, och lusläser nätet på vad man gör. Telefonen är redo för att ringa 112.

Min första tanke är krupp. Jag hade det själv i den här åldern.
Men hon torrhostade en del under dagen idag och även igår natt.

Jag är rädd, på riktigt. Målar upp hemska scener framför mig.
Och jag kan inte sova. Jag måste höra andningen. Om den fortsätter. Hur den låter. Vara redo.


så jag tar mig tiden, att leta upp en bild på fröken där hon är söt och lite sådär tokig som hon är.
För jag har inte bråttom, det enda jag ska göra är att hålla mig vaken nu.

mot Åre

Om vi tyckte att vi har haft dåligt väder tidigare, så är det inget emot vad vi har idag.
SPÖREGN!!!!!

Så vi drar en sväng till Åre och hälsar på några goa vänner!

effektiv

Idag har vi hunnit med mycket tycker jag!

* Tuva har åkt skidor
* städat stugan inför päronens ankomst (ikväll kommer mina, imorgon svärpäronen)
* promenader x2
* styrketränat
* Yogat

Imorse körde jag mitt första riktiga yogapass. Lite ringrostigt, men inte så mycket som jag trodde.
Det var inte riktigt som att börja om på noll som jag trodde att det skulle vara, även om skillnaden från för ett år sen är gigantiskt!!
Men snart är jag på banan igen!

Vill vara på det här smidighets-stadiet igen...




Körde också på med core-övningar.

Med det gjort tycker jag allt att jag kan få sitta i soffan och vila lite. Eller hur?!
Och så ser jag fram emot att få se en mycket god vän tävla i Vem vet mest i afton. Oja! Jag ska titta!!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0